“Jag mår så mycket bättre, på alla möjliga plan”

“Jag har ätit veganskt i två år, och innan dess var jag vegetarian i ungefär ett halvår” säger Em Eklöv. Bild: Hannah Frejdeman.

“Jag mår så mycket bättre, på alla möjliga plan”

Mandelmjölk, sojafärs och tofu. Utbudet av veganska ersättningsalternativ är nästan lika många som anledningarna till att bli vegan. I alla fall om man ska tro Em Eklöv, som av både miljö-, djurrättsliga- men främst hälsoskäl valt att sedan två år tillbaka enbart äta veganskt.

De automatiska glasdörrarna öppnar sig när hen kliver närmare ingången. Em Eklöv stannar upp en stund för att gräva fram en återanvändningsbar kasse ur sin ryggsäck innan hen fortsätter genom grindarna till mataffären i Värnamo – en liten stad inte så långt utanför Jönköping.

– Det är onödigt att slösa på både pengar och natur, om kan spara på allt det där, säger Em och viftar lite lätt med den gula kassen.

Grönsaksavdelningen är den avdelning som man först möts av innanför grindarna och Em svänger genast in bland hyllorna, tätt följd av sin rullande korg. Hen stannar till, ställer sig på tå och börjar leta efter den – enligt Em – bästa paprikan i högen framför.

– Bäst behöver inte betyda rödast eller den utan några märken på, säger hen och sträcker sig fram mot hyllan med grönsakerna igen.

Efter ett litet tag får hen till slut tag i en paprika och går iväg för att väga den. Innan Em kommer fram till vågen stannar hen och pekar på en ställning med plastpåsar bredvid.

– Det här tycker jag också är onödigt. Vi tvättar ju ändå av det vi köpt när vi kommer hem, varför ska jag då slösa och lägga den här i en plastpåse? frågar hen och håller upp den röda paprikan som hen precis valt ut.

Hen lägger den på vågen och får ut en klisterlapp. Paprika Röd EKO Klass1. 14.95 kronor.

Em väljer bland paprikorna ur hyllan på City Gross. Bild: Hannah Frejdeman.

Sojafärsen ligger på tining i den vita plastskålen på köksbänken. Fläkten i ugnen surrar dovt. I hyllan ovanför spisen står en mängd olika kokböcker på rad. De är olika höga, skiljer i färg och varierar i bredd, men de har alla en sak gemensamt – alla recept är veganska.

– Jag har ätit veganskt i två år och innan dess var jag vegetarian i ungefär ett halvår, säger Em och sköljer av den nyinköpta paprikan under kranen.

– Anledningen var dels för att jag inte ville stötta produktionen av köttprodukter. Det är verkligen massproduktion, man bara föder upp, föder upp, föder upp för att konsumera. Jag började tänka ”men varför ska de lida när vi har det bra?”.

Hen tar upp en kniv och börjar skära paprikan i tunna skivor.

– Jag gör det också för klimatet. Köttproduktionen är en av de största bovarna i masskoldioxidutsläppen som vi ser idag.

Em lägger ifrån sig kniven och släpper ner paprikaskivorna i glasskålen som står på diskbänken framför.

– Men allra främst var det för att jag ville vara mer hälsosam. Jag mår så mycket bättre av den här kosthållningen, på alla möjliga plan.

Ända sedan Em ändrade sin kost den där vinterdagen för snart tre år sedan säger hen att hen har känt sig mer och mer hälsosam. Idag är både Ems fysiska och psykiska hälsa på topp – något som den inte alltid har varit.

– Förr kunde jag känna att jag nästan behövde gå och lägga mig mitt på dagen för att orka med kvällarna, men nu känns det i hela kroppen att jag är påfylld av energi, säger hen.

Idag orkar hen med fler aktiviteter och håller igång på ett helt annat sätt.

–Jag är mycket mer aktiv efter skola och jobb. Just nu spelar jag till exempel innebandy på kvällarna, säger hen.

Men trots att Em orkar mer, mår bättre och känner sig mer hälsosam idag jämfört med vad hen gjorde för tre år sedan, har det inte alltid varit helt enkelt att anpassa sig till den veganska livsstilen.

– Jag ser skillnad bara mellan idag och hur det såg ut för två år sedan. Idag fylls det hela tiden på med mer information om vegansk kost och det finns fler alternativ. Det fanns det inte lika mycket av när jag började. Det kommer till exempel ut mer veganska kokböcker, som den här till exempel, säger hen och tar tag i den lila bokryggen från kökshyllan.

På framsidan syns bananer, broccoli och nötter tillsammans med en mängd andra frukter och grönsaker i en färgglad mix. Hen lägger boken på bordet och börjar bläddra bland sidorna.

­­­­– Den här boken tycker jag är jättebra. Förutom recept finns det jättemycket information om att vara vegan, vad som är hälsosamt, och framförallt vad som inte är det. Det är inte bara recept. Här i finns tips på vad som till exempel kan ersätta animaliska produkter. Det gör att jag inte känner mig lika ”lost” när jag står där i matbutiken och inte vet vad jag kan ersätta den där mjölkprodukten med, säger hen och fortsätter att bläddra.

 

I den kritik som riktas mot den veganska kosten går det ofta att läsa påståenden om att veganer inte får i sig rätt eller den nödvändiga mängd med näringsämnen och vitaminer som kroppen behöver. Att vegankosten skulle vara hälsosam, är därför något som det finns delade åsikter om.

– Vissa grejer får inte veganer i sig, det stämmer. Typ som B12. Det finns inte i vegankost om det inte är berikade grejer eller kosttillskott.

Men att veganer inte skulle få i sig tillräckligt med protein, är inget mer än en myt enligt Em. Hen sträcker fram sin hand och börjar räkna på fingrarna:

– Bönor, broccoli, spenat, baljväxter… Ja det finns hur mycket protein som helst i veganmat. Protein behöver inte bara innebära en stor, blodig köttbit. Det är många som tror att protein behöver vara just kött, men så är det ju inte alls.

Många – och bland dem även Em – argumenterar att de äter veganskt just för hälsans skull. Men att man automatiskt är mer hälsosam bara för att man äter veganskt och utesluter kött ur sin kost, är inget som hen håller med om.

­– Enligt mig så är vegansk kost mycket hälsosammare än en kost med köttprodukter, men sen är ju allting relativt. Det går ju att vara en riktig ”skräpmats-vegan”. Att äta väldigt mycket halvfabrikat är inte bra, oavsett om det är veganska produkter eller inte. Man ska tänka på att göra allt med måttlighet, menar Em.

Hen rotar fram en silverfärgad skalare ur besticklådan och börjar skala potatisarna som senare ska skjutsas in i ugnen med de andra rotfrukterna och fortsätter:

– Man ska inte tro att man kommer må toppenbra direkt bara för att man börjar utesluta kött ur sin kost. Det finns andra faktorer som ligger bakom. Men jag skulle säga att det är en bra början.

“Enligt mig så är vegansk kost mycket hälsosammare än en kost med köttprodukter, men sen är ju allting relativt” säger Em. Bild: Hannah Frejdeman.

För att äta en bättre och mer hälsosam kost krävs det att man har mycket god kunskap redan innan man ställer om sin mathållning. Det menar Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog och docent vid Sahlgrenska akademin, som säger att vegankosten kan vara ett hälsosamt alternativ – men inte för alla. 

– Vegankosten saknar ju mejeriprodukter, ägg, kött och fisk. Så för att ens kosthållning ska bli så näringsmässigt optimal som möjligt, måste man ta tillskott och ha en väldigt stor kunskap om att kunna sätta samman kosten på ett sätt som gör att man får i sig tillräckligt med näringsämnen.

Trots att man inte absolut avråder någon grupp att äta veganskt så menar Ingrid Larsson att den veganska kosten inte är optimal för alla.

– De allra mest sårbara grupperna är de som har högst behov av tillväxt, såsom barn, ungdomar och gravida, de med begränsad aptit och kvinnor i fertil ålder som har regelbundna förluster av järn.

Enligt Ingrid Larsson är bred kunskap inom ämnet viktigt innan man bestämmer sig för att gå från att äta kött till att utesluta alla animaliska produkter. Annars kan det vara lätt att man får i sig för lite av de näringsämnen som kroppen behöver för att den ska kunna fungera så som den ska.

– Järnbrist och vitamin B12-brist är vanligt bland veganer. D-vitamin, zink och selen är näringsämnen man måste ha stor uppmärksamhet på och ibland ta som tillskott. Man måste alltid äta tillskott av B12 och se till att få i sig mycket D-vitamin som vegan, till exempel.

Hon fortsätter:

– En del hävdar att det finns järn i vegetabilier och det är sant. Men det är i en form som absorberas sämre än det järn som finns i kött och fisk, vilket innebär att man måste äta mycket mer av järninnehållande vegetabilier för att få i sig tillräckligt med järn. Har man då redan järnförluster sedan innan är det viktigt att vara väldigt noga med att man verkligen får i sig tillräckligt med järn.

 Ibland pratas det om att proteinbrist är en effekt av en vegansk kosthållning, vad säger du om det?

– Det är inte proteinintaget som är problemet med den veganska kosten, det finns ingen som utvecklar proteinbrist om man inte svälter sig, säger hon.

Men trots alla nackdelar, menar Ingrid Larsson att kosten också har sina fördelar.

– Vegankosten innehåller mycket vegetabilier som innehåller flera vitaminer, mineraler och fibrer. De innehåller inte sötsaker, såsom till exempel godis, choklad och sockersötade drycker, vilket är något positivt, säger hon.

Plötsligt ringer det till i telefonen. 20 minuter har gått. Em tar fram två svarta grytlappar och drar försiktigt ut det varma gallret och ställer den nu färdiga ugnsformen på bordet. Doften av ugnsgratinerade rotfrukter stiger i det lilla köket.

­– Det är många som säger att det inte är gott att äta veganskt. Men var har de fått den informationen ifrån? Man behöver inte bara sitta och knapra brysselkål. Det finns många olika alternativ. Och inte ser det där äckligt ut? säger hen och gestikulerar mot matbordet där hen ställt fram den färdiga ugnsformen fylld med tomater, paprikor och potatis, stekpannan med sojafärsjärparna och den lilla glasskålen med tzatziki.

Maten är klar! På bordet står ugnsstekta grönsaker, potatis, stekta sojafärsjärpar och en skål med tzatziki. Bild: Hannah Frejdeman.

Bookmark the permalink.

Comments are closed.