Huvudartikel hemmasittande barn

Många barn med tillstånd på autismspektrumet sitter framför datorn varje dag. Foto: Elisabet Gustavsson

Hemmasittande barn med autism får inte hjälp i tid av skolorna

Varje dag sitter tusentals barn hemma och går inte till skolan. Många av dessa har tillstånd inom autismspektret och för deras föräldrar är det varje dag en kamp mot myndigheter och fördomar för att få hjälp till deras barn. Genom kontakt med hundratals föräldrar, experter och myndighetspersoner har Göteborg NU ställt sig frågan ”Vad kan man göra åt saken?”.

— Det här är det svåraste jag varit med om i livet.

Så skriver en mamma i Boden vars dotter inte ens har gått till skolan en dag i veckan på senaste tiden. Hon är bara en av många vars barn inte klarar av att gå till skolan. Det är en grupp som det ofta talas om, en grupp som kallas för ”Hemmasittarna”. Att många familjer i Sverige sitter i denna situation går inte att förneka, men exakt hur många är svårare att säga. Enligt en rapport från Skolinspektionen från 2015 ska det röra sig om 1700 barn i hela Sverige, men experterna tror att det kan röra sig om upp emot fem gånger fler.

— Skolinspektionen har i sin undersökning med de barn som har 100 procent frånvaro men det är inte ett bra sätt att bedöma problemet. De flesta barn som missar skolan under långa perioder har ändå varit på skolan en dag eller två och då missar Skolinspektionen dem, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

Anledningarna till varför ett barn stannar hemma istället för att gå till skolan kan vara många. Ångest och depression är de två största anledningarna, men en annan av de allra största är att man har ett tillstånd inom autismspektret. Barn som har det är inte ovanliga. Enligt Autism-och aspergerförbundet ligger ett av 150 barn någonstans på spektret. Att ha ett tillstånd på autismspektret innebär ett till viss del att man har ett annat sätt att uppleva, tolka och tänka än vad de flesta har. Det betyder också i många fall att eleven har andra behov på sin utbildning än andra elever. Personer med autism blir ofta missförstådda och feltolkade. De beskrivs ibland som svåra att förstå sig på och svåra att ha med att göra.

När inte skolan kan erbjuda en fungerande arbetsmiljö för barnet så blir resultatet ofta att barnet istället inte klarar av att gå till skolan alls. Autism- och Aspergerförbundet genomförde 2018 en undersökning där medlemmar som är föräldrar till barn med autism fick svara på frågor om barnens skolgång och den visade att bristande autismkompetens bland personalen och anpassning av undervisningen var en av de viktigaste orsakerna till att barn var frånvarande från skolan. Deras undersökning visar också att 52 procent av eleverna i undersökningen någon gång haft längre frånvaro som inte är sjukfrånvaro eller beviljad ledighet.

Göteborg NU har genomfört en egen undersökning bland föräldrar vars barn har någon form av autism. Vi har tagit kontakt med över 160 föräldrar i hela Sverige vars barn har ett tillstånd på autismspektret och frågat dem hur deras vardag ser ut. Där framgick det att bara fem procent av de tillfrågade tyckte att de hade fått tillräckligt med hjälp att få tillbaka sina barn till skolan. Hela 64 procent tyckte inte att de hade fått tillräckligt med hjälp och resten tyckte att de delvis hade fått tillräckligt med hjälp. I undersökningen framgår det också att många föräldrar tror att om de fått rätt hjälp och insatser för anpassning i tid så skulle barnet inte idag vara hemmasittare.

Martin Karlberg Foto: Uppsala Universitet

Detta håller Martin Karlberg med om och menar att en del av problemet är att skollagen är vag på vad skolan ska göra för att hjälpa dessa elever.

— Det finns en svepande formulering om att anpassa skolan till elevens förutsättningar. Mer konkret vad man kan göra för att hjälpa barnen är att erbjuda rutiner och struktur, att alla lektioner liknar varandra och att det finns en skriftlig planering över skoldagen så de elever som behöver kan förbereda sig innan, säger Martin Karlberg.

Att vara hemma från skolan långa perioder leder till många negativa följder. Isolationern gör att de förlorar kontakten till kompisar, att betygen rasar och att barnen drabbas av ångest och depression. Många kommer till slut till ett stadie där de helt enkelt ger upp för de är redan så långt efter och att få gymnasiebehörighet känns omöjligt. Detta trots att många av eleverna gör bra ifrån sig på själva skoluppgifterna.

Även resten av familjen drabbas av barnets hemmasittande. I hela 46 procent av fallen berättar föräldrarna att en av vårdnadshavarna alltid måste stanna hemma med barnen, och i 40 procent måste en förälder ibland stanna hemma från jobbet. Flera föräldrar berättar att de tvingats säga upp sig eller har fått sparken från sitt jobb för att ta hand om sitt barn. Andra som fortfarande arbetar berättar att de har fått gå ner i timmar eller ta igen missat arbete på helger och kvällar.

Dessutom upplever många föräldrar skam och dömande från både myndigheter och allmänheten. Tanken att man bara ska tvinga barnet till skolan är utbrett m

en Martin Karlberg håller absolut inte med om det.

— Det fungerar inte att vara auktoritär och höja rösten mot denna grupp, då går det inte att styra dem alls. Det som funkar på övriga barn funkar inte för barn med autism. Istället behöver man lugna ner situationen, annars riskerar man att förvärra den, säger Martin Karlberg.

Fem procent av de som svarat på Göteborg NUs frågor bor i Göteborg. Det är näst flest svar, efter Stockholm. Johanna Thun

Funke är elevhälsochef på Göteborgs grundskoleförvaltning och hon håller med om att skolan är för långsamma med att hjälpa elever få det stöd de behöver.

— Det tror jag absolut är en stor del av problemet. Föräldrarna är ofta snabbare än skolan med att inse att barnen behöver extra stöd och hjälp. Men sen vad föräldrarna tycker man behöver göra och vad skolpersonalen tycker man behöver göra skiljer sig ofta, det är ett problem. Det finns en ny lagändring som kom 2018 som säger att när man märker att ett barn har mycket hemmasittande så behöver man direkt starta en ny utredning, inte bara baka in det i redan befintliga utredningar. Detta tror jag kan hjälpa men tyvärr har inte alla skolorna vant sig vid denna nya lag än, säger Johanna Thun Funke.

Enligt Johanna Thun Funke så jobbar kommunen hela tiden med att hjälpa skolor bli bättre på att hantera elever. De jobbar löpande med att utbilda personal i hur man hanterar barn med de behov som barn med tillstånd inom autismspektret ofta har. De gör utredningar och försöker se till att de eleverna som behöver stöd ska få det.

Men samtidigt ska Göteborgs stad göra nedskärningar i skolan. Upp till 270 miljoner i nedskärningar kommer göras i grundskolan. På frågan om huruvida detta kommer att påverka undervisningen för barn på autismspektret så tror inte Johanna Thun Funke förändringen kommer påverka alltför mycket.

— Vad som mest behövs för att hjälpa är inte mer resurser utan snarare mer kompetens hos personalen och större samarbete mellan olika myndigheter. Dessa samarbeten är ofta tidsdödande och här skulle ka

nske mer resurser kunna hjälpa genom att anställa fler kuratorer. Men annars tror jag inte att läget kommer att bli värre, säger Johanna Thun Funke.

Denna inställning verkar inte delas av alla. I ett debattinlägg till GP skriver Andrea Meiling, ordförande för Lärarförbundet i Göteborg att om den nya budgeten kommer införas kommer det att leda till ”sämre utbildning för eleverna och rektorerna kommer hamna i en omöjlig sits där de måste välja mellan att följa antingen

 

kommunallagens skrivelser om en budget i balans, arbetsmiljölagens skrivelser om att ingen ska bli sjuk av sitt arbete, eller skollagens skrivelser om att varje elev ska nå så långt som möjligt kunskapsmässigt.” Oavsett vem som har rätt så ser det fortsatt svårt ut i framtiden för dessa barnen.

Richard Lagerström, Elisabet Gustavsson. Oscar Lindberg

Bookmark the permalink.

Comments are closed.