Från österländsk tradition till västerländsk trend

Katarina Ödman gjorde en livsförändring. Nu är hon en av Sveriges flera förespråkare och rådgivare av den traditionella medicinska läran ayurveda. Bild: Isabella Persson

 

Från österländsk tradition till västerländsk trend

Intresset för den indiska medicinen Ayurveda har under de senaste åren blomstrat i Sverige. Katarina Ödman är en av förespråkarna och Hälsosant har besökt henne på den lilla ön Styrsö i Göteborgs skärgård för att försöka reda ut varför intresset blivit så stort.

Det skakar till. Högtalarna ropar ut “nästa station Styrsö tången”. Färjan Ylva har nått slutstationen. 38 minuter från fastlandet skjuts landgången ut och de sista passagerarna går i land på den lilla ön. Här hörs inga ljud från centrums konstanta biltrafik. Det enda som hörs är båtens fortsatta pulserande, nästan dunkande ljud.

Solen tränger stundtals igenom molnen. Men den värmer knappast något i den kalla vinterblåsten. En kort promenad bort, förbi en av öns två matbutiker, bor Katarina Ödman. På framsidan – en portal i vikt bambu och ett växthus som speglar vinterns kala växtlighet. På baksidan – en dubbeldörr i glas som leder in till ett rum, helt målat i vitt. En liten kokvrå i bortre hörnet följs av ett matbord för två och en massagebänk. I fönstren står det tända ljus och uppdukat finns hembakat tunnbröd med smak av anis och andra julkryddor.

– Alla doshor grundar sig i elementen. Det gäller att hitta en elemental balans, det är det jag jobbar med, säger Katarina Ödman.

Ayurveda är sanskrit och betyder livskunskap och är den traditionella medicinska läran i Indien. På bordet står också en kanna med varmt vatten och bredvid står en liten papplåda med tepåsar. Det står Vata på den. Teet delar namn med en av grunderna i ayurveda. Vata är en av de tre doshorna. De andra två heter Kapha och Pitta och är verktyg för att kunna kategorisera in människor beroende på deras mentala och fysiska egenskaper samt livstil. Utefter det kan varje individ behandlas på olika sätt.

– Det handlar om att lära sig känna igen doshorna, hur varje individ fungerar. Kroppen signalerar hela tiden, om vi lyssnar, för kroppen är helt fenomenal, säger Katarina Ödman.

Det kan låta komplicerat men i grunden handlar ayurveda om att varje människa är unik och fungerar på olika sätt. Ayurvedan har en syn på människan som grundar sig i naturen och att våra olika egenskaper utgår från de naturliga elementen jord, luft, vatten och eld.

– Vi lever med årstider, vi lever med vår dygnsrytm. Vi själva har en kombination av element som vi behöver lära oss och veta hur vi ska jobba med. Då kan vi jobba med energin istället för mot den, säger Katarina Ödman.

I över tio år har Katarina Ödman jobbat som egenföretagare i form av ayurvedisk hälsorådgivare. Allt började med att hon själv fick en ayurvedisk behandling och efter det bestämde hon sig att hon också ville lära sig att utföra det.

– Varför vet jag inte. Så är mycket i mitt liv, jag bara bestämmer mig och går på det. Jag går dit energin vill gå. Min teori är att jag gör ett mycket bättre jobb om jag tycker om det jag gör, säger Katarina Ödman.

Behandlingen hon fick kallas Abhyanga, eller som hon själv kallar den: den klassiska ayurvediska massagen. Det är också en utav flera behandlingar hon idag utför. Som Katarina Ödmans arbetstitel indikerar så är också rådgivning till hennes kunder en stor del av hennes arbete. Det börjar med ett klassiskt formulär där hon tillsammans med sin kund ska reda ut hur personens kropp fungerar, vilken kombination av doshorna som personen har.

– Jag ger två timmars rådgivning där jag ställer frågor, tar in subtila tecken, tar pulsen och i kombination med det som kunden säger får jag massa information, säger hon.

“Om vi ska gå med naturen skulle vi egentligen dra in saven, som träden gör under hösten. Dra in energin och spara den till våren. Men i vårt samhälle startar vi ofta med en kickoff och sen är det full fart till jul”

För hälsorådgivaren handlar det om att hjälpa kunden lista ut hur det går att hitta en balans i vardagen. I ayurvedans tradition är rådgivarens uppgift att se hur balansen är mellan doshorna och att på den vägen ge olika tips på hur personen kan förändra sin livsstil och hitta den där efterlängtade balansen.

– Min uppgift är att förstå vad personen behöver och vad den ropar efter. Till exempel om du har mycket Vata i dig, som oftast kopplas till egenskaper som flexibel, rörlig och kreativ och sedan reser mycket vilket också ökar Vatan så ökar det bara på. Blir det ett överskott av Vata kan det skapa obalans i kroppen som kan leda till förstoppning till exempel som är ett symptom för stress.

Vata teet, som står i den gröna lilla asken på bordet består av många olika örter. Det är ett av de hjälpmedlen hon rekommenderar för att hjälpa till att balansera systemet. Ofta drar hon paralleller till samhället och hur hon anser att det västerländska samhället som hon lever i inte jobbar med vad människor behöver utan istället motverkar det. Den psykiska ohälsan ökar bland befolkningen och hon anser att samhället inte tar hänsyn till det som människan behöver för att kunna må bra.

–  Om vi ska gå med naturen skulle vi egentligen dra in saven, som träden gör under hösten. Dra in energin och spara den till våren. Vila, få mer vätska och värme. Men i vårt samhälle startar vi ofta med en kickoff och sen är det full fart till jul. Det leder till att många blir sjuka och det är inte ett sätt att leva med energin, säger Katarina Ödman.

Eva Sahlin är fil.dr i miljöpsykologi vid Institutet för stressmedicin i Göteborg. Hon har forskat kring betydelsen av naturens inverkan på återhämtning vid stress och utmattning. Framförallt är hennes forskning knuten till rehabiliteringsprogrammet Gröna Rehab som riktar sig till anställda inom Västra götalandsregionen med olika grad av stressrelaterad psykisk ohälsa.

Gröna Rehabs speciella modell är uppdelad i en rehabiliteringsverksamhet och en stresshanteringskurs. Det bedrivs i en speciellt utformad trädgård samt i väl valda naturmiljöer där de människor som går programmet får stöd och vård av både legitimerad sjukvårdspersonal men har även kontakt som tillsammans med trädgårdsmästare och biolog planerar och genomför programmet

–  Gröna Rehab är en specifik modell som är beforskad. Där har vi kunnat se att människor har kunnat komma tillbaka i arbete och till bättre hälsa, säger Eva Sahlin.

“Om det inte skulle vara så skulle vem som helst kunna säga: sätt dig på den här stenen för att återhämta dig”

Teorin bakom Gröna Rehab är att återhämtning och välbefinnandet ökar när man rör sig i naturnära miljöer. Det har även gått att se att stressnivåerna, för de människor som genomgår programmet, har sänkts. I Gröna Rehabs program används liknande arbetssätt som används inom ayurvedan. Flera gånger om dagen jobbar Gröna Rehab med avspänningsteknik och mindfulness.

Det finns också forskning som indikerar att naturen har en återhämtande effekt och när det kombineras med yoga och mindfulness så kan sådana aktiviteter öka den återhämtande effekten. Eva Sahlin menar dock att det inte går att säkerställa att alla typer av naturnära rehabilitering och behandling har den effekt som Gröna Rehab-modellen har. Hon anser att det finns en viktig betydelse i att området beforskas ytterligare och att det bör finnas tydliga regler kring definition av naturunderstödd ”grön” rehabilitering för att säkerställa kvalitén.

 –  Om det inte skulle vara så skulle vem som helst kunna säga: “sätt dig på den här stenen  för att återhämta dig”, säger hon.

Men faktum kvarstår ändå. Trots en utbredd västerländsk sjukvård, som dessutom är subventionerad och som klassas som en av världens bästa så har Katarina Ödman så många kunder som vill besöka henne att hon inte har tid för alla. Efterfrågan är större än vad hon kan uppfylla och det blev extra tydligt när hon i år, för första gången på 10 år, valde att ta en paus i sitt arbete.

– Det är som ett maskineri och även fast jag försökte ta en paus tog det bara två månader innan jag började hoppa in extra igen.

Hon vrider stilla huvudet och pekar på den vikbara massagebänken som står placerad på en meters avstånd från hennes hand.

–  Senast fick jag plocka med mig bänken in till stan och besöka en kund och då kände jag verkligen hur roligt det är att få behandla människor som verkligen har ett intresse för det jag gör, säger hon.

Sedan hon började jobba med ayurveda så finns det fortfarande en sak som inte förändrats. Ayurveda klassas som alternativ medicin och det finns inget vetenskapligt bevisat att det skulle fungera. Trots Katarina Ödmans val av yrke så förnekar hon inte den västerländska medicinens betydelse och dess innebörd. Hon ser istället att det finns ett behov av ayurvedan när det handlar om att förebygga folksjukdomar.

– Västerländsk medicin är bra och framförallt i akuta situationer. Ayurveda handlar istället om att förebygga sjukdom och symptom och om hur en person ska hålla sig frisk, lycklig, alert och förankrad i nuet för att alla funktioner ska fungera. Framförallt tittar den på människan i en helhet.

Katarina i solnedgången på styrsö. Bild: Isabella Persson

Ayurvedan skulle alltså vara ett komplement till den västerländska medicinen. Men hur kommer det sig att en läkekonst från Indien, med stora kulturella skillnader, har tagit sig ända till Sverige och fått en så stor utbredning att människor kan försörja sig på det. Katarina Ödman anser inte att det finnas något kulturellt främmande med ayurveda. Utan att det är något som också finns i vår natur.

– Vi i Sverige har vår urbefolkning och våra traditioner ibland annat från samerna. Det skiljer sig inte så mycket som vi tror. Det är samma saker vi studerar och det är att vi lever i samklang med naturen och att vi har en kunskap om naturen.

Att många människor intresserat sig för den indiska kulturen tror hon, något motsägelsefullt, handlar om tillgängligheten till kunskapen. Ayurvedan, som tidigare varit en tradition som lärdes vidare genom muntligt berättande har idag blivit nedskrivet och det säljs många böcker som handlar om den indiska medicinska kunskapen. För Katarina Ödman har ayurvedan gett henne ett nytt sätt att tänka, som gjort henne mer positiv och som gjort att hon hanterar sig själv och samhället på ett annat sätt än tidigare men att hon också har hittat en mening i det hon gör.

–  Idag känns det mer som sunt förnuft. Jag har lärt mig att lyssna på en inre kompass och inte vad andra och vad samhället vill, säger hon.

Tiden springer plötsligt iväg i den lilla lokalen på Styrsö. Katarina Ödmans te har svalnat, det ligger fortfarande kvar en bit av det hemmagjorda tunnbrödet. Havsbrisen viner genom det annars tysta huset. Vinterkylan gör sig närvarande och frosten ligger orörd på gräsmattan. Klockan är inte ens 15.00 och den molntäckta solen börjar sjunka ned vid horisonten.

–  Nu får du en fin båttur hem i solnedgången, säger Katarina Ödman.

Trots att vi i vintern borde göra som träden. Krypa in i oss själva, ta det lugnt och samla energi är det nu bråttom till färjan som lämnar den lilla ön om 10 minuter.

Bookmark the permalink.

Comments are closed.